Samverkans-utmaning för Social Innovation (SUSI)

ASIF bjöd den 22-23 oktober och 3-4 november in till en samverkansutmaning där deltagare från flera sektorer tog sig an aktuella forskningscase från Malmö universitet. Under två workshoptillfällen jobbade deltagarna tillsammans med forskarna för att ta fram lösningsförslag och för att ta forskningen vidare till nästa nivå.

Samverkansutmaningen utgick från två olika forskningscase; det ena fokuserade på att hitta vägar till en mer jämlik bostadsmarknad och det andra på att uppnå mer jämlik hälsa. 

Metoden för utmaningen, tillsammans med reflektioner från forskarna, presenterades den 10 november under en session på SI Summit.

Bakgrund

De senaste 50 årens bostadspolitik och den ökade marknadsanpassningen av bostadsmarknaden har lett till en ojämlik bostadssituation där de som inte har ekonomiska förutsättningar att köpa sin bostad eller uppnå fastighetsbolagens krav för att hyra en bostad har allt svårare att komma in på bostadsmarknaden. Allt oftare drivs individer med svag ekonomi till hemlöshet. Detta är särskilt kritiskt för barnfamiljer, inte minst med ensamstående föräldrar. Fler barn lever numera utan permanent tak över huvudet. Bara i Malmö var enligt Malmö stad mer än 1200 barn hemlösa år 2018. 

Det Vinnova-finansierade forskningsprojektet Barns Bostad Först avslutades efter sommaren 2020 och presenterade förslag på hur den svenska bostadsmarknaden kan förändras genom en kombination av selektiva kortsiktiga och långsiktiga generella policys och åtgärder för att minska hemlösheten bland barnfamiljer.

Åtgärderna bygger på lärdomar från satsningen  Bostad Först där långtidshemlösa med social problematik ges möjlighet till bostad som en nystart och utgångspunkt för en tryggare vardag. 

Problem

Projektgruppen i Barns Bostad Först planerar nu inför nästa steg och vill konkretisera förutsättningarna för att projektets lärdomar ska kunna implementeras i verkligheten. 

Detta är inget som sker över en natt och det är flera pusselbitar som behöver testas i skarpt läge innan de är redo att sjösättas. Vem kan exempelvis tillhandahålla bostäderna, vem kan handlägga och sköta förmedlingen av boendet samt vem kan genomföra de förebyggande insatserna som krävs för att inte falla tillbaka i hemlöshet? Hur kan modellen finansieras och utvecklas över tid?

Utmaningsfråga

Hur kan Barns Bostad Först se ut i verkligheten? Vilka aktörer ska vara inblandade och vilka roller kan de ha? Hur kan en långsiktig finansiering säkras?

Upplägg

Utmaningen bestod av en workshop indelad i två sessioner:  Den 22 oktober och 4 november, kl. 09:00 – 12:00. Under den första sessionen grävdes det djupare i utmaningens problemområde samtidigt som det öppnades upp för parallella idégenereringsprocesser i mindre grupper. Under session 2 fokuserades det på att utvärdera, konkretisera och presentera de idéer och lösningar som kommit fram under den första sessionen.

För att skapa de bästa förutsättningarna för dynamiska och mångsidiga grupper valdes deltagarna ut baserat på sektorstillhörighet, erfarenhet och kompetens – relevant för utmaningen.

Sessionerna ägde rum via Zoom.

Bakgrund

I det svenska vårdsystemet riskerar många människor i utsatta situationer att hamna mellan stolarna och inte få det stöd de behöver. Dessutom finns det idag inte mycket utrymme i det nuvarande systemet för så kallad hälsopromotion utan resurserna läggs mestadels på sjukdoms- och symtombehandling (i OECD-länderna läggs så lite som 3% av vårdkostnaderna på hälsofrämjande verksamhet). Därför har projektet Jämlik Hälsa i Lindängen utvecklat en arbetsmodell för participatoriskt hälsofrämjande arbete för lokalbefolkningen i socioekonomiskt utsatta områden. Arbetet bygger på forskningsmodellen Community-based participatory research (CBPR) och innebär samverkan mellan aktörer från idéburen, privat, offentlig sektor samt akademin och medborgarna själva.

I Lindängen har man fångat upp så kallade hälsofrämjare som tillsammans med samverkanspartners och lokalbefolkningen tagit fram aktiviteter utifrån deras gemensamma behov. Nu är den lokala verksamheten mogen att stå mer på sina egna ben utan att vara beroende av forskningsmedel och medborgarna har i slutet av september 2020 grundat föreningen Lindängen Kraft.

Projektets samverkanspartners stöder det fortsatta arbetet och samarbetar med föreningen; på sikt är det meningen att föreningen skall anställa sina egna hälsofrämjare och få inkomst som ett fristående socialt företag.

Problem

Projektgruppen står nu inför en utmaning att stötta Lindängen Kraft att på ett enkelt sätt kommunicera det egna värdet för en potentiell köpare av deras tjänster. För en utomstående upplevs det svårt att få grepp om vad det är de gör, hur de genererar värde och vad det innebär för beställaren och samhället. En anledning till detta kan vara att det från början varit ett forskningsprojekt och att det nu ska ställa om till att bli mer av ett socialt företag – där akademin och andra parter fortfarande finns med som viktiga aktörer för utvärdering och utveckling. Verksamheten behöver nu övertyga externa parter att investera i den för att bli ekonomiskt hållbar. 

Utmaningsfråga

Hur kan forskningsprojektet Jämlik Hälsa förmedla sitt värde till externa kunder för att bli ekonomiskt hållbart?

Upplägg

Utmaningen bestod av en workshop indelad i två sessioner:  Den 23 oktober och 3 november, kl. 09:00 – 12:00. Under den första sessionen grävdes det djupare i utmaningens problemområde samtidigt som det öppnades upp för parallella idégenereringsprocesser i mindre grupper. Under session 2 fokuserades det på att utvärdera, konkretisera och presentera de idéer och lösningar som kommit fram under den första sessionen.

För att skapa de bästa förutsättningarna för dynamiska och mångsidiga grupper valdes deltagarna ut baserat på sektorstillhörighet, erfarenhet och kompetens – relevant för utmaningen.

Sessionerna ägde rum via Zoom.